Hur känns det att ha myror i brallan? Jag tycker att det känns som att det kryper i hela kroppen och det blir svårt att sitta still. Varför känns det som att jag har myror i brallan varje gång Gunnel har samling, undrar jag? Gunnel tror att jag lyssnar bäst om jag sitter på min rumpa vid samlingen men det är helt fel. Jag lyssnar och sjunger mycket bättre om jag får ligga på mage.
Jag får så ofta höra UNO skrikas i en arg ton. Jag förstår inte varför det oftast är Gunnel men ibland även Therese som verkar tycka att jag inte gör annat än dumheter. Några av mina kompisar har också börjat tro att jag bara förstör fast jag inte gör det. Inte med flit i alla fall. Jag vill ju bara vara med och leka.
Jag vill att alla ska tycka att jag är en lika kul kille som jag själv tycker. Men jag börjar tvivla, jag kanske inte är så rolig som jag trott. Det verkar inte Gunnel tycka i alla fall.
Författare: Sofia Idebäck
Illustratör: Isabel Wiberg
Sara Kalmlin –
Fin bok om att inte känna att man passar in i förskolan/skolans ramar. Men med rätt metoder kan pedagogerna få alla barn att trivas och känna sig delaktiga,
Malin Ottosson –
Jag kan inte riktigt avgöra om den här bilderboken riktar sig till barn eller vuxna, båda antar jag 😊
Den här är en bok full av kunskap som genom ett barns ögon visar hur fel vi vuxna agerar i barnens vardag pga förutfattade meningar och åsikter.
Jag tror att den här boken är grym att läsa och diskutera tillsammans med äldre barn på förskolan eller i förskoleklass. Tror också den skulle fungera bra att arbeta kring i arbetslag på förskolan om hur vi bemöter barnen i deras vardag.
Sofie Andersson –
Valtavlor eller aktivitetstavlor i förskolan. Berättelsen belyser hur problematiska valtavlor kan vara ur ett barns perspektiv. Jag har själv som förskollärare erfarit hur barn har blivit exkluderade, understimulerade och nedtryckta av att behöva ”välja” en miljö att vara i och tvingas stanna där tills en klocka eller timglas säger åt dem att byta. I och med att pedagogerna kan ha bestämt hur många barn som får vara i en miljö innan det blir ”fullt” gör att barnen ibland varken får välja miljö eller lekkamrater. Då tappar vi barnens delaktighet och inflytande och skapar inte en undervisning utifrån barnens intressen och behov. Det blir vuxenstyrt och kontrollerande. Bokens handling visar detta tydligt och hade fungerat bra som samtalsunderlag under t.ex. reflektionstiden i ett arbetslag i förskolan.