Har du tittat på gamla foton någon gång, eller någon riktigt gammal film? Då har du kanske tänkt på att det förr i världen inte fanns några färger?
Hemma hos Patrik var allt svart, vitt och grått, och möjligtvis lite brunt. Så var det hos hans vänner också. Men ingen tyckte det var särskilt tråkigt, för alla var vana vid att det var så. En dag frågade Patrik sina föräldrar om inte havet och himlen kunde vara någon annan färg. Vad skulle hända om himlen blev blå?
Författare: Åke Johansson
Illustratör: Linda Wallin
Litteraturskogen –
Jag minns en annan bok från min barndom där barnen satte färg på världen med färgburk och pensel. Det var en favorit även om vi inte läste den så ofta. Men jag tyckte den var så fin. Den här boken påminner mig om det minnet.
Världen är svartvit. Precis som det var på gamla fotografier och filmer så var hela världen i grått, vitt och svart. Men Patrik tycker att det svartvita är tråkigt. När familjen en dag är på stranden hittar han på att havet och himlen skulle vara blå, och då ändrade de färg och blev blå.
Så fortsatte Patrik och någon vecka senare hitta på färgen gul, sen röd och grön. Snart var hela världen färgglad istället för svartvit och en regnbåge bildades efter regnet.
Även om jag tycker om idén bakom historien så känns det inte riktigt som att den går ihop hela vägen. Patrik vill sätta färg på världen och hittar på namn åt färgerna, men det är väl inte namnen som karaktäriserar färgen och nyansen. Det haltar lite för mig där.