nu
när den vuxna blicken får följa
utmed platsens gator och stråk
är jag så tydligt
en annan än då
platsen en annan
minnena något jag läst för länge sedan
i en sagobok
Hemmet är en plats som inte längre påminner om det hem hon minns. I minnet finns somrar, en stark mamma och ljuset i barndomens blå tält. I nuet finns omhändertagandet av demenssjuka föräldrar och den ständiga oron. Resan i minnet går genom hemmets rum till demensboendets lilla lägenhet och vidare därifrån, till det inre rummet.
Gångart i kjolar är en diktsamling om att minnas och att glömma, och att komma ihåg vem man är.
Författare: Anna-Lena Rönnholm
Evelina (evelinas_boktips) –
Hemmet är en plats som inte längre påminner om det hem hon minns. I minnet finns somrar, en stark mamma och ljuset I barndomens blå tält. I nuet finns omhändertagandet av demenssjuka föräldrar och den ständiga oron. Resan I minnet går genom hemmets rum till demensboendets lilla lägenhet och vidare därifrån, till det inre rummet. En väldigt stark och sorglig diktbok. Jag som jobbar som undersköterska på ett äldreboende och möter personer med demens varje dag känner igen mig. Min mormor, morfar, farmor och farfar blev dementa och bodde på äldreboenden innan dom dog. Jag såg hur dom sakta men säkert förändrades ju snabbare det tog. Att inte komma ihåg vem man är eller var är mycket jobbigt. Att inte känna igen sig och glömma bort saker och ting